stopram.jpg (524 bytes)
listlind6.JPG (2828 bytes)
listlind6b.JPG (2825 bytes)
listlind6.JPG (2828 bytes)
listlind6b.JPG (2825 bytes)
listlind6.JPG (2828 bytes)
listlind6b.JPG (2825 bytes)
listlind6.JPG (2828 bytes)
listlind6b.JPG (2825 bytes)
listlind6.JPG (2828 bytes)
listlind6b.JPG (2825 bytes)
stopram.jpg (524 bytes)

 

Dekorationslist av lind

Länk till webbplatsens förstasidaPersonalia.

Om personen bakom
webbplatsen Språk, tro och religion.

[Om bakgrundsbild, webbläsare och skärmupplösning]

 

 

Jag är uppvuxen i en varm frikyrkomiljö i Åhus vid den skånska ostkusten. I stort sett hela släkten tillhörde fribaptistsamfundet, ett av de minsta frikyrkosamfunden. Min grundläggande intellektuella träning har jag fått i denna livligt diskuterande kristna miljö. Jag är näst äldst av fyra syskon. När jag var tio år döptes jag i ett höstsvalt hav samtidigt som min storebror och ytterligare sju unga människor. När jag var sexton definierade jag mig som icke-kristen och icke-troende. Uppbrottet var plågsamt och präglade hela min tonårstid.
        Fotbollen, som var något helt utanför och främmande för denna frireligiösa värld, blev mellan 13 och 16 års ålder en viktig hjälp att bryta mig loss. Tre år som pojklagsspelare resulterade i två seriesegrar och en andraplats. Men fotbollen kunde inte sudda ut den grundkänsla av utanförskap som uppbrottet från min barndoms kristna tro medförde.
        Vi bodde hundra meter från utslagsplatsen till 3:e hålet på Kristianstad GK:s golfbana i Åhus. En generös och orginell golftränare, greenkeeper, allt i allo och dessutom fantastisk historieberättare, Carl Erik Nordgren, gjorde att jag tog steget över den då nästan oöverstigliga klassgränsen och började spela golf. Ibland känns det som att golfen räddade livet på mig i en skör och vacklande tid av mitt unga liv. Golfen trängde snabbt ut fotbollen som också hade börjat bli problematisk genom sin speciella gängmentalitet.
        När jag i början på 80-talet flyttade från Södermalm i Stockholm till söderförorten Bagarmossen upptäckte jag en liten niohålsbana mitt i Nacka friluftsreservat, Björkhagens GK, med ett vackert knuttimrat klubbhus vid Söderbysjön. Det visade sig vara en kommunal golfbana (sedan 1995 har klubben övertagit driften) med låg medlemsavgift, ingen inträdesavgift och en i golfsammanhang ovanligt generös klubbatmosfär. Med fem minuters cykelväg till denna både trevliga och vackert belägna golfbanan, som dessutom var hanterlig för min ekonomi, vaknade denna ungdomspassion till liv igen efter tretton års uppehåll. Jag pendlar idag mellan 10 och 11 i handikapp och har ibland förhoppningar om att ytterligare en gång i livet bli 'singelhandikappare', dvs komma under 10.

   Far, Bror Olof Persson, född 1917, var under min barndom predikant, möbelsnickare och under min tonårstid framför allt ålfiskare. De flesta somrarna under tonåren jobbade jag med ålfisket tillsammans med far. Även om jag inte blev ålfiskare blev detta min första yrkesidentitet. Ibland känns det som min enda. Tvillingaboden - namnet både på de bodar som utgör basen för detta kustfiske med fasta redskap och namnet på det fiskevatten som tillhör - där farfar fiskat innan far tog över, drivs idag av min yngre bror, Hans-Inge Olofsson. Alla ålfiske mellan Åhus och Simrishamn har namn; Stockaboden, Furubodaboden, Backaboden, Frisebodaboden, Kongaboden, Uppsalaboden, Stockholmsboden (!) osv. Far var fullt verksam till till långt över 80. Å ena sidan med nätarbeten - 'reja' ålahommor (dvs sy och montera nya ålahommor), 'böda' (laga trasiga nät) och binda hängmattor - och å andra sidan med att via inbjudningar åka runt i Skåne som uppskattad föredragshållare. Hans speciella repetorar var ålfiskets vardag med diabilder och ett stort register dikter som han kunde utantill. Hans predikantådra fick under pensionärstiden en ny uttrycksform och en publik som till största delen är utanför den frikyrkliga världen. Han dog 87 år gammal i början av december 2004. 
        Mor, Elsie Persson, var organist och ungdomsledare i församlingen. Trots att hon av sig själv och andra betraktades som hemmafru under min barndom höll hon ständigt på med olika sorters extraarbete för att dryga ut familjeekonomin. Hemsömnad, bokföring, virkerska åt ett modehus, fabriksarbete, kokerska. Mors ihärdiga arbete vid symaskinen, en Singer trampmaskin, tillhör barndomens trygghetsljud. Hon var en flitig besökare på biblioteket och hade ständigt böcker på gång. Per Lagerkvist, Olle Hedberg, Vilhelm Moberg, Maria Lang, Graham Green, Nevil Shute, Agatha Christie, Pearl Buck. På senare år tillhörde Göran Tunström, Torgny Lindgren, Sara Lidman och Lars Andersson hennes favoriter. Nobelpristagarna såg hon alltid till att läsa åtminstone en bok av. När jag gick på gymnasiet läste hon med sin sjuåriga folkskola som grund in ett betyg i statskunskap på det då nystartade Radiouniversitetet. Hon fick blodad tand och pluggade vidare med de dispanser som då var ganska lätta att få. Parallellt med studierna arbetade hon som kokerska på en folkhögskola (Önnestads folhögskolas filial i Furuboda med speciell inriktning på kurser för svårt handikappade. Furuboda är numera en egen folkhögskola.). Efterhand som studierna fortskred fick hon alltfler timmar som lärare och allt färre timmar i köket. Under en tioårsperiod läste hon in tio akademiska betyg. Utöver statskunskap läste hon psykologi, pedagogik, litteraturvetenskap och religionsvetenskap. De sista tio åren av sitt yrkesliv var hon enbart lärare. Hon var 65 år när hon dog i cancer 1985. [PS]
         Det mest anmärkningsvärda i mors studiebedrift gäller den engelska kurslitteratur som uppenbarade sig när hon skulle läsa in sin första tvåbetygskurs (40 poäng). Det gällde psykologi och hälften av kurslitteraturen var på engelska. Mor hade aldrig lärt sig någon engelska, varken i den sjuåriga folkskolan eller genom senare egna språkstudier. Vad göra? Med en förbluffande målmedvetenhet tog hon sig helt enkelt igenom kurslitteraturen med hjälp av lexikon. Och klarade dessa psykologitentor med spets. När det senare ställdes krav på gymnasiekompetens i engelska för att få läsa vissa kurser på universitetet så kunde hon få intyg på nödvändig språkkompetens genom att hänvisa till avklarade tentor med engelsk kurslitteratur. På ett utbildningspolitiskt plan är detta en tankeställare när det gäller vuxenutbildning och formella krav för tillträde till universitetskurser.

        Jag är född 1948 och har tagit den gamla sortens studentexamen på reallinjens matematiska linje med muntlig sluttentamen och censorer. Tre och ett halvt år i Lund resulterade i en fil.kand. med psykologi som huvudämne. Det var i början på 70-talet fortfarande det första steget i den dåvarande psykologutbildningen. Jag blev allt mer tveksam om jag verkligen ville bli psykolog. Två studieavbrott och jobb som först mentalskötare en termin och senare en termin som förskolelärare tog inte bort osäkerheten. Tveksamheten och en flytt till Stockholm på grund av en smärtsam separation från en kvinna gjorde att jag i ett akut behov av jobb och pengar började jobba på posten, interntransporten på dåvarande Stockholm Ban. Idag, 30 år senare, arbetar jag fortfarande på posten, men sedan 1987 på postkontoret Stockholm 5 som är huvudkontor för Posten Östermalm.
        Speciella erfarenheter och ideér och ett allt starkare inre krav att försöka omsätta dessa ideér i ett konkret projekt som började göra sig påmint  ungefär samtidigt som jag flyttade till Stockholm, var en bidragande orsak till att tanken på att bli psykolog blev allt mer avlägsen. Postjobbet tog min kropp i anspråk ett antal timmar om dagen, men 'själ' och tankar var fria. Hösten 1981 gick jag ner på deltid för att få bättre tid och utrymme för det tänkande och skrivande som efter två misslyckaden med mitt projekt, alltmer 'gjorde anspråk på mig'. Ekonomiskt har det inneburit att leva med snäva marginaler. Trots de under många år helt obefintliga yttre resultaten av dessa skrivarmödor har detta vägval märkligt nog känts rätt hela tiden och aldrig allvarligt ställts ifråga. Artikeln "Har kristen tro en framtid?" i Vår Lösen 1996 är, bortsett från ett par dikter, den första publicerade texten. Att texterna på denna webbplats är resultatet av detta vägval är kanske onödigt att säga.
        När idén om webbplatsen Språk, tro och religion tog form hösten 1997 gick jag upp på heltid. Främsta anledningen var att få råd att köpa den datautrustning som krävdes för att jobba med Internet och en egen hemsida. För detta var min gamla dator ohjälpligt otillräcklig. Heltidsarbete behövdes då också för att fylla i en del hål som snäva ekonomiska marginaler under lång tid har skapat. Heltidsarbetet förlängdes successivt via förordnanden tre månader i taget. Trots flera erbjudanden om fast heltid valde jag under 5 år att hålla fast vid min deltidstjänst för att enkelt kunna gå tillbaka till deltid om ekonomi och omständigheter plötsligt skulle göra det möjligt. Så har det inte blivit. Sedan sommaren 2002 är jag fast anställd på heltid.
        Heltidsjobbet har på nytt gjort det tydligt varför det var nödvändigt för mig att jobba deltid under den mångåriga process när det som utgör det bärande tankegodset i webbplatsens texter växte fram genom ett envist och mödosamt skrivarbete. Tiden och orken att läsa och skriva - och nu också att jobba med denna webbplats - blir rejält mycket mindre när jag måste försörjningsjobba fyra timmar mer om dagen. Samtidigt är jag medveten om att det globalt sett är en fantastisk lyx att jag under mer än femton år nödtorftigt kunde försörja mig och i många av livets mest grundläggande avseenden leva gott på basis av ett deltidsjobb. Men det var också en ständig källa till oro att jag inte riktigt klarade min löpande ekonomi på enbart deltidslönen. Jag var periodvis tvungen att jaga extratimmar för att klara dom löpande utgifterna. Och från mitten på 90-talet när Posten AB på allvar började försöka skära ner kostnaderna blev det svårare att få extratimmar. Den oron slipper jag som heltidsarbetande. Samtidigt finns det en viss sorg över att jag inte har möjlighet att lägga ner mer tid och energi på att läsa och skriva och fördjupa min kompetens på den tanke- och erfarenhetsdomän som är i centrum för denna webbplats. 
        Jag drömmer fortfarande om att jag genom halvtidsarbete på posten och någon sorts inkomster kring den religions- och kristendomsproblematik som är i centrum för mitt intresse, genom skrivande och t.ex. föreläsningar, tillsammans skulle kunna tjäna ungefär så mycket som en heltidslön som brevbärare innebär. När det nu hunnit bli september 2003 så finns det fortfarande inget som talar för en sådan utveckling. Men man vet aldrig vad framtiden bär i sitt sköte.
        Hur som helst är det väldigt stimulerande och spännande att datateknikens utveckling och Internets existens idag gör det möjligt att i egen regi, oberoende av tidskrifter och förlag, nå ut i offentligheten med ett så pass omfångsrikt textmaterial som boken Existentiell livssyn - kristen tro?. Det har varit - och är - en stor utmaning att försöka få till en fungerande och något sånär läsvänlig webbplats kring de frågor som under så många år funnits i centrum för mina tanke- och skrivarmödor.
        Ett par andra infallsvinklar till fascinationen och mödorna i det mångåriga skrivande som utgör grunden för denna webbplats får man om man läser Prolog och Bakgrund till denna webbplats.
        Webbplatsen befinner sig i en ständig utveckling om än sakta. Det finns en hel del idéer, framför allt några nya temasektioner i stil med Tema kristologi: Tron på den uppståndne Kristus

Sensommaren 2001 beviljades webbplatsen ett tvåårigt driftsbidrag av Religionsvetenskapliga sällskapet i Stockholm. Det möjliggjorde flyttning av webbplatsen till www.existentiell-tro.net i oktober 2001. Även om det inte är frågan om mer pengar än att det mesta går åt till kostnaderna för webbhotell och domännamn så känns det både som en kvalitetsstämpel och en rejäl uppmuntran för arbetet med webbplatsen.  Driftsbidraget förlängdes för ytterligare ett år hösten 2003.
        Flyttningen till webbhotell har gett tillgång till mer kvalificerade statistikfunktioner. Även om det har varit en hel del problem med statistiken så har det gjort mig medveten om att antalet besökare rejält överstiger det som förstasidans räknare visar. Grovt sett kan man säga att antalet besökare på webbplatsen är ca 3,5 ggr fler än det antal som räknaren på förstasidan visar. Denna högre siffra beror helt enkelt på att många besökare kommer direkt till någon textsida via sökmotorer eller länkar och inte klickar vidare till förstasidan. Har man sett förstasidan vid tidigare besök finns det ingen större anledning att lägga tid på ett nytt besök. 
       Dessa statistikuppgifter antyder att webbplatsen sannolikt har haft mellan 150 000 och 160 000 besökare sedan starten och fram till juni 2003. Statistiken ger också vid handen att varje besökare genomsnittligen öppnar 1,9 textsidor. Det känns häftigt att tänka att kanske bortåt 300 000 sidnedladdningar har gjorts sedan starten. Då hör det till saken att en del av dessa textsidor är mycket stora. När det gäller kapitlen i boken Existentiell livssyn - kristen tro? är en textsida mellan 150 och 200 kb och i utskriven form mellan 20 och 50 sidor. 
       Som en detalj kan sägas att kapitel 1, "Livssyn, språk och religiositet", har laddats ner runt 8000 ggr när vi nu kommit till slutet av juni 2003. 
       I samtliga siffror ingår besöken av sökmotorernas robotar. 

        När det nu hunnit bli slutet av juni 2003 är det över fem år sedan webbplatsen Språk, tro och religion startade. Arbetet som webbredaktör är spännande och lärorikt. Det innebär mycket arbete. Det är dock betydligt lugnare nu än under första året när jag utöver ganska krävande redigeringsarbete med boken också höll på att successivt lära mig webbredigering från scratch. Jag ser med spänning fram emot fortsättningen. 

 

 

Carl Gustaf Olofsson
Stockholm, Bagarmossen, april 1998 - juni 2003.
Prolog till webbplatsen Språk, tro och religion.
Fem teser.

 

Självporträtt oktober 1999

 

(27.8.1998. Smärre ändringar och ett par nya länkar.)
(25.10.1998. Korrigering av ett par uppgifter.)
(11.4.1999. Ny bakgrundsbild plus ett nytt stycke om mor.)
(3.7.1999. Smärre korrigeringar i texten)

(23.2.2000. Texten har uppdaterats. Bilden här  av författaren och webbredaktören har tillkommit)
(17.11.2001. Texten har uppdaterats.)
(2.9.2002. Texten har uppdaterats)
(26.6.2003. Statistikuppgifterna i slutet har uppdaterats)

 

 

 

"Fribaptistsamfundet grundades 1872 efter att predikanten Helge Åkesson uteslutits från Svenska Baptistsamfundet. Han predikde bl.a. den subjektiva försoningsläran (d.v.s. Jesus behövde inte offra sitt liv på korset för att människornas synder ska försonas, Han dog för att bevisa sin kärlek och så väcka kärlek bland människorna) och att de "eviga" straffen var tidsbundna."
Citerat från en presentation av de samfund som 1997 bildade Nybygget. Fribaptistsamfundet upphörde som eget samfund 1994 då det sammanslogs med Helgelseförbundet. 1997 bildade sedan Helgelseförbundet/Fribaptistsamfundet tillsammans med Örebromissionen Nybygget. Den 1 september 2002 bytte Nybygget namn till Evangeliska frikyrkan. Hur det har gått med fribaptisternas för svenska förhållanden särpräglade syn på försoningsläran och 'de eviga straffen' i denna process vet jag inte. (tillbaka)

 

Till sidans början!

[bakgrundsbild]

Dekorationslist av lind

[webbplatsens förstasida] [bakgrund] [föredrag] [prolog
[domännamn och ekonomi] [copyright] [studiecirklar] [fem teser]

[senaste nytt] [debatt och gensvar] [presentation av webbplatsen

Har kristen tro en framtid? - artikel i tidskriften Vår Lösen

Existentiell livssyn - kristen tro? - bok/titelsida
Budord för en modern tid - ett diskussionsmaterial
Artiklar/texter av Carl Gustaf Olofsson
Tema kristologi
: Tron på den uppståndne Kristus
Artiklar, debatt och recensioner från dagspress och tidskrifter

Dekorationslist av lind

Till sidans början!