Länk till webbplatsens förstasidaExistentiell livssyn - kristen tro?          
av Carl Gustaf Olofsson  ©         
Original Publishing on Internet       
Språk & Existens, Stockholm, 1999
Ebok, Alternaliv förlag, 2014      

  

 

Appendix 1

Bekännelsetexter
Sammanställning

 

Några av de viktigaste och mest inflytelserika klassiska kristna bekännelsetexterna har sammanställts här. Genom att citera den första paragrafen i den kyrkliga kungörelse från 1993 "om Svenska kyrkans grundläggande dokument avseende tro, bekännelse och lära" som ersätter kyrkolagen från 1686 så kan dessa bekännelsetexter också sättas in i sitt nutida svenska sammanhang. (not 1)

1 §  Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, som gestaltas i gudstjänst och liv, är grundad i Guds heliga ord, såsom det är givet i Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter, är sammanfattad i den apostoliska, den nicenska och den athanasianska trosbekännelsen samt i den oförändrade augsburgska bekännelsen av år 1530, är bejakad och erkänd i Uppsala mötes beslut år 1593, är förklarad och kommenterad i Konkordieboken samt i andra av Svenska kyrkan bejakade dokument. (Svenska kyrkans författningssamling, 1992:9)

 

Apostoliska trosbekännelsen
Urformen till den apostoliska trosbekännelsen även kallad apostolicum kommer från församlingen i Rom och kan spåras ända tillbaka till 200-talets början (se den romerska dopbekännelsen nedan). Under 700-talet får den sin slutgiltiga form. Den används som grundläggande bekännelsetext av samtliga de stora kristna kyrkorna, dvs katoliker, ortodoxa, lutheraner, reformerta och anglikaner. Den är återgiven från utdraget av Den svenska kyrkohandboken som ingår i Den svenska psalmboken (1986).

Den romerska dopbekännelsen 
En variant av den tidiga dopbekännelse som betraktas som ursprunget till den apostoliska trosbekännelsen. Återgiven från Kyrkans bekännelsefråga, (Gerhardsson och Persson, Liber, 1988).

Nicenska trosbekännelsen (1) 
Den antogs vid konciliet i Konstantinopel år 381. Den kallas också den nicensk-konstantinopolitanska trosbekännelsen. Denna version med det så kallade 'filoquetillägget' ingår i bekännelsegrunden för katoliker, anglikaner, lutheraner och reformerta. Den är återgiven från utdraget av Den svenska kyrkohandboken som ingår i Den svenska psalmboken (1986).

Nicenska trosbekännelsen (2) 
Ekumenisk nyöversättning. I denna översättning finns inte det så kallade 'filoquetillägget' som började användas av de västliga kyrkorna under 500-talet. Det är denna ursprungliga version som den antogs år 381 som hela tiden har använts inom de ortodoxa kyrkorna. Ekumeniska strävanden har gjort att denna ursprungliga version, dvs utan   'filoquetillägget', har börjat användas även inom de västliga kyrkorna. Den är  återgiven från Ljus av ljus (Ola Sigurdson, (red.), Verbum, 1998).

Athanasianska trosbekännelsen 
Den athanasianska trosbekännelsens ålder och tillkomsthistoria är höljd i dunkel. Första gången den omnämns är från ett kyrkomöte år 670. Den äldsta handskriften är från omkring år 700. Den är en grundläggande bekännelsetext för katoliker, lutheraner och anglikaner. Återgiven från Svenska kyrkans bekännelseskrifter (Svenska kyrkans diakonistyrelses förlag, 1957).

Augsburgska bekännelsen 
Den augsburgska bekännelsen är den lutherska reformationens mest centrala text. Den framlades vid riksdagen i Augsburg 1530. Den första officiella upplagan, Editio princeps på latin, som bearbetats en del av Philip Melanchthon gick i tryck året efter. Genom beslut på Uppsala möte 1593 blev den första svenska översättningen av Editio princeps en konstituerande del av Svenska kyrkans bekännelse. Versionen här är en nutida översättning av Editio princeps. Den är återgiven från Confessio fidei (Verbum, 1993) .

Syndabekännelsen  
Samtliga fem varianter som är återgivna i utdraget av Den svenska kyrkohandboken som ingår i Den svenska psalmboken (1986).

 

not 1. På seklets och milleniets sista kyrkomöte sommaren 1999 blev denna paragraf utan ändringar antagen som första paragrafen i den nya kyrkordning som träder i kraft år 2000. Artikeln "Inledningsparagrafen till kyrkoordningen för Svenska kyrkan" (Svensk kyrkotidning, nr 34-35/1999) är en intressant kommentar till denna centrala paragraf. Artikelförfattaren Bertil Nilsson menar att denna paragraf inte främst ska tolkas som en norm för tron utan "denna skall i första hand betraktas som ett uttryck för olika tiders sätt att se på tron" eftersom Svenska kyrkan främst "har en historisk syn på sin bekännelse". Han avslutar artikeln "Det viktiga i KO:s inledningsparagraf är således att det, mot bakgrund av omkring femton års reflexion och bearbetning inom hela Svenska kyrkan, fastlagts en för Svenska kyrkan utmärkande öppenhet mot framtiden. Detta innebär en öppenhet mot nya teologiska strömningar och förändrad kyrklig praxis, något som är ett uttryck för Svenska kyrkans grundläggande identitet."  [TB]

 

[Creeds of Christendom - En stor samling kristna bekännelsetexter]
[Logosmappen. Konkordieboken och andra lutherska texter]

[bakgrundsbild]

List av oregonpine.

Språk, tro och religion - webbplatsens förstasida (extern)
Existentiell livssyn - kristen tro? - innehållsförteckning (extern)
Budord för en modern tid - ett diskussionsmaterial (extern)
Har kristen tro en framtid? Debatt i Vår Lösen 1996-97 (extern)

Tema kristologi
: Tron på den uppståndne Kristus (extern)
Artiklar, debatt och recensioner från dagspress och tidskrifter (extern)

List av oregonpine.

 

Till sidans början!