Artikeln "Har kristen tro en framtid?" lyfter fram en existentiell sida i klassisk kristen tro som enligt författaren - och tillika webbplatsens redaktör - är på väg att tappas bort av nutida kristenhet. Artikeln försöker också synliggöra vilken betydelse denna fördolda sida av kristen tro har för demokratins 'själ'. Det visas att denna sida av tron är oberoende av kristendomens traditionella teistisk-metafysiska föreställningar. Sammantaget formas en tydlig bild av kyrkans uppgift i vår tid. Artikeln är ursprungligen publicerad i tidskriften Vår Lösen nr 8/1996.
    Werner G. Jeanrond, professor i systematisk teologi i Lund, inbjöds av Vår Lösens redaktion att som teolog ge sina reaktioner på de frågor kring den kristna trons innebörd och kyrkans kallelse som är ämnet för "Har kristen tro en framtid?". Professor Jeanrond menar att Olofsson syn på kyrkans uppgift är instrumentell och bygger på ett missförstånd om vad som utgör kristendomens primära karakteristiska - och därför måste avvisas av kyrkan. Jeanronds svar, "Kyrkans budskap och samtidens krav", publicerat i samma nummer av Vår Lösen, är webbpublicerat på Språk, tro och religion med författarens och Vår Lösens tillstånd.
    En tidskriftskrönika om Vår Lösen från våren 1997 av Lars Westerberg i radions OBS-kulturkvarten som berör dessa båda artiklar är publicerad med krönikörens tillstånd.
    Artikeln "Kallad att vara ett ljus i världen" från Vår Lösen nr 5-6/1997, är ett svar till professor Jeanrond där problematiken förtydligas.

Vad innebär egentligen kristen tro på den uppståndne Kristus? Det är en fråga som har funnits i kristendomens centrum sedan begynnelsen. Artikeln "Kristus är uppstånden!" (publicerad i Svensk kyrkotidning nr 16/1998) skriven av webbplatsens redaktör försöker ge ord åt en uppståndelsetolkning som med stor kraft tog form 1990. Den kan karakteriseras som existentiell. Den skiljer sig dock från de som formulerats av teologerna Rudolf Bultmann och Paul Tillich.
     I anknytning till problematiken i denna artikel har det skapats en teologisk textsamling med textutdrag från Paulus, Athanasios, Karl Barth, Paul Tillich, CH Dodd, Hans Küng, Alister McGrath, Eskil Franck, Sten Philipson, Peder Thalén och Edvin Larsson. Ambitionen är att ge en bild av den intressanta spännvidden i den internationella teologiska reflektionen kring denna nyckelpunkt i kristen tro.

I anslutning till boken Existentiell livssyn - kristen tro? (se nedan) har också några klassiska bekännelsetexter lagts ut. Det gäller den apostoliska trosbekännelsen (plus den romerska dopbekännelse som är ursprunget), den nicenska trosbekännelsen (två översättningar), den athanasianska trobekännelsen och den augsburgska bekännelsen. Samtliga ingår i bekännelsegrunden för Svenska kyrkan. Här finns också de fem varianter av syndabekännelsen som finns i Den svenska kyrkohandboken.

"Budord för en modern tid" är ett diskussionsmaterial för tonåringar som testades i några sistaårsklasser på gymnasiet i början på 1990-talet. Det finns en hel del idéer om att utveckla och fördjupa denna del av webbplatsen under samlingsnamnet Livsfrågediskussion i skolan.  Tyvärr är tiden en bristvara, men jag hoppas få tid att jobba med denna del av webbplatsen under våren 2002.

Denna del av webbplatsen började trevande i september 1999. Den är idag väl inarbetad. Det finns två ambitioner. Huvudtanken är att länka till nypublicerade artiklar, debattmaterial och recensioner från dagspress och tidskrifter med anknytning till teologi, religionsfilosofi och kyrkans framtid. Och då företrädesvis material som tematiskt har beröringspunkter med den problematik som är i fokus på webbplatsen Språk, tro och religion. Tyngdpunkten är hur dessa frågor behandlas i den sekulära dagspressen.
    Dena andra tanken med denna del är att 'återpublicera' textmaterial som försvunnit från tidningarnas webbarkiv eller som bara funnits tillgängligt i pappersupplagan. Det kan också bli frågan om 'återpublicering' av artiklar från smalare och mindre lättåtkomliga tidskrifter. Det finns inte resurser för att göra detta i någon stor omfattning. Det förutsätter också ett gott samarbete med såväl skribenter som  redaktioner på tidskrifter och dagstidningar.
    När det gäller länkar till dagstidningarnas webbupplagor så kommer de bara att vara i funktion så länge textmaterialet finns tillgängligt i deras webbarkiv. För en del tidningar är tillgängligheten begränsad till 30 dagar. Andra tidningar har infört ett system med unika adresser till allt material som läggs ut i webbupplagorna. Då kan i princip en artikel vara tillgänglig på tidningens webbplats så länge man bedömmer det som lämpligt. 

Genom ingående analyser av den ansvariga hållningens betydelse, våra utsatta livsvillkor och av möjligheten att kärlek och förnuft kan utvecklas till allt starkare krafter i våra liv synliggörs den inre dynamiken i två motsatta livshållningar, i boken kallade delaktighetens respektive likgiltighetens livshållning. Analyserna visar att den existentiella tro-otro-problematik som utgör grunden för dessa båda livshållningar ingår i våra mänskliga existensvillkor. Det gäller en trosproblematik som vi alla lever med och måste förhålla oss till oberoende av om vi betraktar oss som religiösa eller ej, oberoende om vi är kristna eller ateister, judar eller muslimer etc. 
     Det öppnas successivt ett perspektiv som får centrala kristna begrepp och föreställningar att börja 'tala' på nya och ofta överraskande sätt. Samtidigt som viktiga frågor med omedelbar relevans på det personliga planet belyses, gör bokens analyser det möjligt att ifrågasätta många av de uppfattningar om kristen tro som dominerar i samtidskulturen, såväl i den kristna som i den sekulära. Utifrån en personlig läsning kan boken vara ett stöd att bättre få syn på viktiga sidor av den egna erfarenhetsvärlden.

    På det intellektuella planet problematiseras förhärskande föreställningar om religiositet, sekulariseringens innebörd och vad som utgör kärnan i kristen tro utifrån ett existentiellt, icke-teistiskt perspektiv. Centrala demokrati- och värdefrågor belyses. Bokens utmaning visavi organiserad kristenhet och samtidens teologi sammanfattas i sista kapitlet under beteckningen den existentiella kristendomstesen: att det bärande i kristen tro gäller vårt förhållande till den existentiella sida av verkligheten som boken försöker synliggöra och att kristendomens egenartade kraft i begynnelsen berodde på viktiga och nyskapande insikter om denna verklighet. I detta perspektiv kan det traditionella trosspråket med dess berättelser, begrepp, föreställningar, riter inte förstås som något en gång för alla givet av en utompersonlig transcendent makt, Gud, utan som ett mänskligt sätt att gestalta och tolka dessa insikter med hjälp av det språk och de föreställningar som stod tillbuds i samtiden.

    Den existentiella kristendomstesen innebär att förståelsen av den kristna trons centrum förskjuts från vad som i boken kallas de teistisk-metafysiska trosfrågorna (tron på en personligt handlande Gud, ett liv efter döden, att Jesus var Guds son m.fl.) till den existentiella trosproblematik som är bokens fokus. Mycket summariskt gäller detta om vi tror att kärlek och förnuft kan utvecklas mot allt större bärighet i våra konkreta förgängliga liv och också tror att de i bästa fall kan bli styrande krafter överordnade våra rädslor, behov och beroenden. Tro i existentiell mening är att tro på denna möjlighet och att efter bästa förmåga bejaka den i sitt vardagliga liv. Icke-tro är att avvisa eller förneka denna möjlighet. Denna tro och den livshållning den är förbunden med, här kallad delaktighetens livshållning, kan formuleras och motiveras inom ramen för olika kulturella föreställningsvärldar. Den kan också i stor utsträckning vara intuitiv och ordlös. Den är kristen när den finner näring och stöd i den kristna kyrkans liv och berättelserna om Jesu liv, död och uppståndelse. 
     Kristendomens berättelser, begrepp, riter och föreställningar framstår i detta perspektiv som ett historiskt banbrytande sätt att gestalta och ge ord åt denna existentiella tro och de erfarenheter den är förbunden med. Som bärare och förmedlare av denna tro blev den kristna kyrkan ett stöd såväl för den existentiella trons fördjupning hos den enskilda människan som dess utbredning i världen. 
    Utan den ram som bokens helhet utgör skulle den existentiella kristendomstesen bli hängande i luften och inte vara speciellt intressant. Genom den samlade tyngden i bokens analyser gör den anspråk på att bli tagen på allvar i en seriös diskussion om kristen tro och det kristna arvets betydelse för den västerländska kulturkretsen. Sammantaget formas en tolkning av kristen tro som ger en distinkt bild av den kristna kyrkans kallelse och uppgift i vår tid. Via bokens omfattande notdel upprättas efterhand en kritisk dialog i det samtida - och historiska - teologiska landskapet.

    Delaktighetens livshållning, existentiell tro och de två portarnas kyrka är några av de centrala begrepp som utvecklas och fungerar som nav för bokens analyser och diskussioner.

Boken finns sedan slutet på januari 1999 tillgänglig i sin helhet på webbplatsen Språk, tro och religion. Sedan början på april 1999 finns boken också tillgänglig som en hemladdningsbar hypertextbok. Boken blev slutredigerad i början på november 1999. Läsning online eller via hemsparade kapitel är förstås gratis. Hypertextboken kan laddas hem och prövas i 14 dagar. Vill man behålla boken i denna form betalar man 60 kronor (med vissa variationer). Annars raderar man den från sin hårddisk. Recensionsexemplar är förstås gratis. Eventuell utskrift görs kapitelvis. Uppgifter om sidantalet för respektive kapitel finns angivet.
        Webbpubliceringens speciella hypertextmöjligheter har utnyttjats. Det finns länkar till noterna, men också länkar från noterna tillbaka till texten för att underlätta fristående notläsning. Det finns länkar till analyser och viktiga begrepp i tidigare kapitel. Såväl litteraturlistans titlar som registerorden i bokens person- och sakregister är försedda med länkade hänvisningar till texten. 
        En av de stora fördelarna för den intresserade läsaren med att ha tillgång till boken som en sammanhängande hypertextbok på den egna datorn är att webbredigeringens länkstruktur kommer till sin fulla rätt genom att de tålamodsprövande nedladdningstiderna försvinner när man vill blädderläsa och följa hänvisningslänkar. Tag chansen att gratis utforska detta bokkoncept i webbteknikens frontlinje. Om man har Windows packar man upp den hemladdade filen med en dubbelklickning. Inget uppackningsprogram behövs. På sidan för hemladdning finns tydliga instruktioner. Om man har Macintosh eller Unixdator behövs ett uppackningsprogram för att packa upp den zip-fil som då är aktuell.

Webbplatsen Språk, tro och religion öppnades i slutet på april 1998. En stor del av tiden fram till hösten 1999 gick åt till webbredigeringen av boken Existentiell livssyn - kristen tro? Detta redigeringsarbete visade sig betydligt mer tidskrävande än jag trodde när jag påbörjade detta ovanliga publiceringsprojekt. En del berodde förstås på att jag  var tvungen att lära mig webbredigering från scratch. Men publiceringsformen har också medför frågor och problem som är nya och ovana. Ett gäller hur man ska hantera möjligheten att ändra i det oändliga när man originalpublicerar på internet. Det är ett intressant publicistiskt problem.
     En helt annan sida är att i samma takt som jag blivit förtrogen med tekniken så har jag också upptäckt nya möjligheter. Jämfört med utgångsambitionen, att lägga ut bokens texter rätt av så att de skulle kunna hittas och läsas i stället för att bara samla damm efter upprepade refuseringar, så är den nuvarande webbredigeringen ett under av sofistikation.
     Växande kunnande har också möjliggjort ett successivt införande av en snyggare och mera genomtänkt webbdesign. 
    Med många brister och trots att jag gång på gång har varit tvungen att ompröva tidsplanerna när det gällt utvecklingen och publiceringstakten för olika delar - för att tiden helt enkelt inte har räckt till - så befinner sig webbplatsen Språk, tro och religion i en spännande utveckling.