[Språk, tro och religion - www.existentiell-tro.net]

 Personalia.

Om personen bakom
webbplatsen Språk, tro och religion.

Fem teser!

Jag är uppvuxen i en varm frikyrkomiljö i Åhus vid den skånska ostkusten. I stort sett hela släkten tillhörde fribaptistsamfundet, ett av de minsta frikyrkosamfunden. Min grundläggande intellektuella träning har jag fått i denna livligt diskuterande kristna miljö. Jag är näst äldst av fyra syskon. När jag var tio år döptes jag i ett höstsvalt hav samtidigt som min storebror och ytterligare sju unga människor. När jag var sexton definierade jag mig som icke-kristen och icke-troende. Uppbrottet var plågsamt och präglade hela min tonårstid.
        Fotbollen, som var något helt utanför och främmande för denna frireligiösa värld, blev mellan 13 och 16 års ålder en viktig hjälp att bryta mig loss. Tre år som pojklagsspelare resulterade i två seriesegrar och en andraplats. Men fotbollen kunde inte sudda ut den grundkänsla av utanförskap som uppbrottet från min barndoms kristna tro medförde.
        Vi bodde hundra meter från utslagsplatsen till 3:e hålet på Kristianstad GK:s golfbana i Åhus. (Det var hål nr 3 år 1955 på den enkla niohålsbanan. År 2010 är det fortfarande hål nr 3 på gamla banan som numera kallas Åhus Östra på den högklassiga 36-hålsanläggningen.) En generös och orginell golftränare, greenkeeper, banbyggare (med vackra, svåra sandbunkrar som personligt signum), allt i allo och dessutom fantastisk historieberättare, Carl Erik Nordgren, gjorde att jag tog steget över den då nästan oöverstigliga klassgränsen och började spela golf. Ibland känns det som att golfen räddade livet på mig i en skör och vacklande tid av mitt unga liv. Golfen trängde snabbt ut fotbollen som också hade börjat bli problematisk genom sin speciella gängmentalitet.

När jag i början på 80-talet flyttade från Södermalm i Stockholm till söderförorten Bagarmossen upptäckte jag en liten niohålsbana mitt i Nacka friluftsreservat, Björkhagens GK, med ett vackert knuttimrat klubbhus vid Söderbysjön. Det visade sig vara en kommunal golfbana (sedan 1995 har klubben övertagit driften) med låg medlemsavgift, ingen inträdesavgift och en i golfsammanhang ovanligt generös klubbatmosfär. Med fem minuters cykelväg till denna både trevliga och vackert belägna golfbanan, som dessutom var hanterlig för min ekonomi, vaknade denna ungdomspassion till liv igen efter tretton års uppehåll. Jag pendlar idag mellan 12 och 13 i handikapp och har ibland förhoppningar om att ytterligare en gång i livet bli 'singelhandikappare', dvs komma under 10. Åren 2000 till hösten 2007 har jag bidragit till klubbens verksamhet som huvudansvarig för klubbens hemsida.  

Far, Bror Olof Persson, född 1917, var under min barndom predikant, möbelsnickare och under min tonårstid framför allt ålfiskare. De flesta somrarna under tonåren jobbade jag med ålfisket tillsammans med far. Även om jag inte blev ålfiskare blev detta min första yrkesidentitet. Ibland känns det som min enda. Tvillingaboden - namnet både på de bodar som utgör basen för detta kustfiske med fasta redskap och namnet på det fiskevatten som tillhör - där farfar fiskat innan far tog över, drivs idag av min yngre bror, Hans-Inge Olofsson. Alla ålfiske mellan Åhus och Simrishamn har namn; Stockaboden, Furubodaboden, Backaboden, Frisebodaboden, Kongaboden, Uppsalaboden, Stockholmsboden (!) osv. Far var fullt verksam till till långt över 80. Å ena sidan med nätarbeten - 'reja' ålahommor (dvs sy och montera nya ålahommor), 'böda' (laga trasiga nät) och binda hängmattor - och å andra sidan med att via inbjudningar åka runt i Skåne som uppskattad föredragshållare. Hans speciella repetoar var ålfiskets vardag med diabilder och ett stort register dikter som han kunde utantill. Hans predikantådra fick under pensionärstiden en ny uttrycksform och en publik som till största delen var utanför den frikyrkliga världen. Han dog 87 år gammal i början av december 2004. 

Mor, Elsie Persson, var organist och ungdomsledare i församlingen. Trots att hon av sig själv och andra betraktades som hemmafru under min barndom höll hon ständigt på med olika sorters extraarbete för att dryga ut familjeekonomin. Hemsömnad, bokföring, virkerska åt ett modehus, fabriksarbete, kokerska. Mors ihärdiga arbete vid symaskinen, en Singer trampmaskin, tillhör barndomens trygghetsljud. Hon var en flitig besökare på biblioteket och hade ständigt böcker på gång. Per Lagerkvist, Olle Hedberg, Vilhelm Moberg, Maria Lang, Graham Green, Nevil Shute, Agatha Christie, Pearl Buck. På senare år tillhörde Göran Tunström, Torgny Lindgren, Sara Lidman och Lars Andersson hennes favoriter. Nobelpristagarna såg hon alltid till att läsa åtminstone en bok av. När jag gick på gymnasiet läste hon med sin sjuåriga folkskola som grund in ett betyg i statskunskap på det då nystartade Radiouniversitetet. Hon fick blodad tand och pluggade vidare med de dispanser som då var ganska lätta att få. Parallellt med studierna arbetade hon som kokerska på en folkhögskola (Önnestads folhögskolas filial i Furuboda med speciell inriktning på kurser för svårt handikappade. Furuboda är numera en egen folkhögskola.). Efterhand som studierna fortskred fick hon alltfler timmar som lärare och allt färre timmar i köket. Under en tioårsperiod läste hon in tio akademiska betyg. Utöver statskunskap läste hon psykologi, pedagogik, litteraturvetenskap och religionsvetenskap. De sista tio åren av sitt yrkesliv var hon enbart lärare. Hon var 65 år när hon dog i cancer 1985. [PS]
        Det mest anmärkningsvärda i mors studiebedrift gäller den engelska kurslitteratur som uppenbarade sig när hon skulle läsa in sin första tvåbetygskurs (40 poäng). Det gällde psykologi och hälften av kurslitteraturen var på engelska. Mor hade aldrig lärt sig någon engelska, varken i den sjuåriga folkskolan eller genom senare egna språkstudier. Vad göra? Med en förbluffande målmedvetenhet tog hon sig helt enkelt igenom kurslitteraturen med hjälp av lexikon. Och klarade dessa psykologitentor med spets. När det senare ställdes krav på gymnasiekompetens i engelska för att få läsa vissa kurser på universitetet så kunde hon få intyg på nödvändig språkkompetens genom att hänvisa till avklarade tentor med engelsk kurslitteratur. På ett utbildningspolitiskt plan är detta en tankeställare när det gäller vuxenutbildning och formella krav för tillträde till universitetskurser.

Jag är född 1948 och har tagit den gamla sortens studentexamen på reallinjens matematiska linje med muntlig sluttentamen och censorer. Tre och ett halvt år i Lund resulterade i en fil.kand. med psykologi som huvudämne. Det var i början på 70-talet fortfarande det första steget i den dåvarande psykologutbildningen. Jag blev allt mer tveksam om jag verkligen ville bli psykolog. Två studieavbrott och jobb som först mentalskötare en termin och senare en termin som förskolelärare tog inte bort osäkerheten. Tveksamheten och en flytt till Stockholm vintern 1973 på grund av en smärtsam separation från en kvinna gjorde att jag i ett akut behov av jobb och pengar började jobba på posten, interntransporten på dåvarande Stockholm Ban. Där jobbade jag kvar till hösten 1987 och jobbade de sista månaderna i det då nybyggda Stockholm Klara som ersatte det rivna Stockholm ban. Nu är även Stockholm Klara rivet. Hösten 1987 så fortsatte mitt postliv på vad som då kallades Stockholm 5 som var huvudkontor för Posten Östermalm. Sista maj 2008 gick jag i avtalspension och flyttade till Småland. 

Speciella erfarenheter och ideér och ett allt starkare inre krav att försöka omsätta dessa ideér i ett konkret projekt av en ganska speciell visionär karaktär  började på allvar göra sig påmint  ungefär samtidigt som jag flyttade till Stockholm. Det var en starkt bidragande orsak till att tanken på att bli psykolog blev allt mer avlägsen. Postjobbet tog min kropp i anspråk ett antal timmar om dagen, men 'själ' och tankar var fria. Hösten 1981 gick jag ner på deltid för att få bättre tid och utrymme för det tänkande och skrivande som efter två misslyckanden med mitt projekt, alltmer 'gjorde anspråk på mig'. Ekonomiskt har det inneburit att leva med snäva marginaler. Trots de under många år helt obefintliga yttre resultaten av dessa skrivarmödor har detta vägval märkligt nog känts rätt hela tiden och aldrig allvarligt ställts ifråga. Artikeln "Har kristen tro en framtid?" i Vår Lösen 1996 är, bortsett från ett par dikter, den första publicerade texten. Att texterna på denna webbplats är resultatet av detta vägval är kanske onödigt att säga.

När idén om webbplatsen Språk, tro och religion tog form hösten 1997 gick jag upp på heltid. Främsta anledningen var att få råd att köpa den datautrustning som krävdes för att jobba med Internet och en egen hemsida. För detta var min gamla dator ohjälpligt otillräcklig. Heltidsarbete behövdes då också för att fylla i en del hål som snäva ekonomiska marginaler under lång tid hade skapat. Heltidsarbetet förlängdes successivt via förordnanden tre månader i taget. Trots flera erbjudanden om fast heltid valde jag under 5 år att hålla fast vid min deltidstjänst för att enkelt kunna gå tillbaka till deltid om ekonomi och omständigheter plötsligt skulle göra det möjligt. Så har det inte blivit. Sedan sommaren 2002 var jag fast anställd på heltid.

Heltidsjobbet gjorde det tydligt varför det var nödvändigt för mig att jobba deltid under den mångåriga process när det som utgör det bärande tankegodset i webbplatsens texter växte fram genom ett envist och mödosamt arbete med att läsa och söka efter fungerande ord. Tiden och orken att läsa och skriva - och sedan att dessutom jobba med denna webbplats - blev rejält mycket mindre när jag behövde försörjningsjobba ytterligare fyra timmar om dagen. Samtidigt är jag medveten om att det globalt sett varit en fantastisk lyx att jag under mer än femton år nödtorftigt kunde försörja mig och i många av livets mest grundläggande avseenden leva gott på basis av ett deltidsjobb. Men det var också en ständig källa till oro att jag inte riktigt klarade min löpande ekonomi på enbart deltidslönen. Jag var periodvis tvungen att jaga extratimmar för att klara dom löpande utgifterna. Och från mitten på 90-talet när Posten AB på allvar började försöka skära ner kostnaderna blev det svårare att få extratimmar. Den oron har jag sluppit som heltidsarbetande. Samtidigt finns det en sorg över att jag inte har haft möjlighet att lägga ner mer tid och energi på att läsa och skriva och fördjupa min kompetens på den tanke- och erfarenhetsdomän som är i centrum för denna webbplats. 

Jag drömde länge om att jag genom halvtidsarbete på posten och någon sorts inkomster genom skrivande och t.ex. föreläsningar kring den livsåskådnings-, religions- och kristendomsproblematik som är i centrum för mitt intresse, tillsammans skulle kunnat tjäna ungefär så mycket som en heltidslön som brevbärare innebär. När mitt yrkesliv nu är tillända och jag inlett ett nytt liv som avtalspensionär kan jag bara konstatera att så har det inte blivit. Jag ser nu tillbaka på dessa drömmar med ett ömsint och lätt sorgset leende.
        Hur som helst är det väldigt stimulerande och spännande att datateknikens utveckling och Internets existens idag gör det möjligt att i egen regi, oberoende av tidskrifter och förlag, nå ut i offentligheten med ett så pass omfångsrikt textmaterial som boken Existentiell livssyn - kristen tro?. Det har varit en stor utmaning att försöka få till en fungerande och något sånär läsvänlig webbplats kring de frågor som under så många år funnits i centrum för mina tanke- och skrivarmödor. 
        Ett par andra infallsvinklar till fascinationen och mödorna i det mångåriga skrivande som utgör grunden för denna webbplats får man om man läser Prolog och Bakgrund till denna webbplats.

Sensommaren 2001 beviljades webbplatsen ett tvåårigt driftsbidrag av Religionsvetenskapliga sällskapet i Stockholm. Det möjliggjorde flyttning av webbplatsen till egen domänadress och webbhotell - www.existentiell-tro.net - i oktober 2001. Driftsbidraget har fungerat både som en kvalitetsstämpel och en rejäl uppmuntran för arbetet med webbplatsen.  Driftsbidraget förlängdes successivt fram till hösten 2007. Av olika skäl bestämde jag då att inte söka förlängning. Religionsvetenskapliga sällskapet ska ha stor tack för bidraget under dessa sex år. Det har varit väldigt värdefullt. 
        Språk, tro och religion fick ytterligare en kvalitetsstämpel när den i augusti 2004 utsågs till augusti månads 'teologisajt' av den danska www.teologinet.dk.

Flyttningen till webbhotell har gett tillgång till mer kvalificerade statistikfunktioner. Även om det har varit en hel del problem med statistiken så har det gjort mig medveten om att antalet besökare rejält överstiger det som förstasidans räknare visar.
      Den nuvarande statistikmotorn har varit i funktion utan avbrott sedan den 8 september 2003. Eftersom det nu har hunnit bli januari 2010 finns det en sammanhållen statistik för 6 år - 2004 t.o.m. 2009. I denna statistikredovisning räknas inte besöken av sökmotorernas robotar in i statistiken. De redovisas separat. Under webbplatsens första tre år fanns bara enkla räknare, där räknades allt! Vad gäller den statistikmotor som fanns från hösten 2001 och två år framåt så vet jag inte hur sökmotorerna hanterades. Sammantaget innebär det att den här formen av statistikuppgifter inte är något exakt. Det ger dock en god uppfattning antalet besökare och antal sidnedladdningar. 
       Under dessa sex år har förstasidans räknare flyttat sig från ca 51 000 till 85 000. Det innebär att förstasidan har öppnats i runda tal 34 000 ggr. Men antalet besökare är under denna 6-årsperiod är 232 000, dvs 6,8 ggr fler än antalet besök på förstasidan. Denna högre siffra beror helt enkelt på att många besökare kommer direkt till någon textsida via sökmotorer eller länkar och inte klickar vidare till förstasidan. Har man sett förstasidan vid tidigare besök finns det ingen större anledning att lägga tid på ett nytt besök. 
      Varje besökare har öppnat i snitt två sidor. Statistikmotorn säger att 466 000 sidor har öppnats under dessa sex år. Då hör det till saken att en del av dessa sidor är mycket stora. När det gäller kapitlen i boken Existentiell livssyn - kristen tro? är en textfil mellan 150 och 200 kb och i utskriven form mellan 20 och 50 sidor. 
     Hur många sidor som har öppnats från starten i april 1998 till och med 2003, dvs fem och ett halvt år, är förstås svårt att säga så mycket om. Ytterligare runt 300 000 sidor kan vara en rimlig gissning.
     Jämfört med en topp 2005 har antalet besökare och nedladdade sidor minskat med runt 40% fram till och med december 2009. 

För 2004 till och med 2009 finns en mer detaljerad statistik redovisad på en egen sida. (Se statistik!)

Som en följd av webbplatsens existens kan vem som hitta texter av min hand och i bästa fall bli positivt berörd. Under 2005 medförde det att jag två gånger inbjudits att predika i Johannes kyrka i Stockholm. Det i sin tur medförde ett tips till Samtal pågår i Sveriges Radio P1 - och min medverkan vecka 9 (27 februari) 2006. Det hade blivit fler predikningar i Johannes kyrka om jag inte på grund av vissa betänkligheter tackat nej. 
      Under de lite mer än tio år som webbplatsen funnits har jag en gång blivit inbjuden till föredrag och diskussion. Det inträffade år 2000 när webbplatsen fortfarande var ganska ny.  
       En kort positiv notis i Svensk Kyrkotidning (nr 38-39/1999) av Björn Skogar och en kortrecension av Gunnar Thorell i SSR-tidningen (Akademikerförbundets tidning - nr 9/1999) är de enda spåren boken Existentiell livssyn - kristen tro? avsatt i den offentliga diskussionen. En kvalificerad recension utifrån ett existenspsykologiskt, teologiskt eller allmänkulturellt perspektiv låter ännu vänta på sig. 
      Artikeln "Har kristen tro en framtid?" från 1996 finns med i referenslitteraturen till en religionsfilosofisk doktorsavhandling och en teologisk essäsamling. Artikeln "Kristus är uppstånden!" fungerade som en stödjepunkt i en debattartikel i Svenska Dagbladet 1999 som diskuterade kristen uppståndelsetro. Det är de enda tillfällen jag känner till där texter av min hand har berörts i en bredare offentlighet.

För egen del kan jag bara konstatera att Existentiell livssyn - kristen tro? har åldrats med värdighet. Efter mer än tio år har den samma aktualitet och skärpa i sin fortfarande alltför ovanliga existentiella infallsvinkel till frågor som religiositet, livsåskådning, andlighet, mening, tro och sin tes om vad som utgör kristendomens kärnsak. 
      Hantverkssjälen i mig känner sig fortfarande väldigt stolt över bokens välgjorda webbredigering såväl med tanke på användarvänlighet som estetik. Att detta goda hantverk i den nya teknikens frontlinje mig veterligen inte har uppmärksammats med en rad varken av teknik- eller kulturskribenter i denna teknik- och mediafixerade tid kan bara förklaras av att den helt enkelt är okänd. Detta sagt med februari 2010 som horisont.  

När det nu hunnit bli början av februari 2010 är det snart tolv år sedan webbplatsen Språk, tro och religion startade. Arbetet med webbplatsen har varit och spännande och lärorikt. De första åren krävdes mycket tid och mycket tålamod. Utöver ett ganska krävande redigeringsarbete med boken höll jag också på att lära mig webbredigering från scratch. När boken var slutredigerad hösten 1999 och jag hade fått något sånär pejl på webbredigeringen så blev det betydligt lugnare. I och med att jag la ner artikelservicen från årskiftet 2007-2008 har det blivit än lugnare. Ambitionen just nu är mest att hålla kvar bok och webbplats i cyberrymden.   

Den 1 juni 2008 fick jag avtalspension från Posten AB. Jag tillhör den privilegierade grupp som får avtalspension vid fyllda 60. 65% av slutlönen och 6-700 kr mer i skatt än om jag tjänat pengarna som underbetald städare ger ganska magert med pengar i plånboken. En generös pensionsuppvaktning från kolleger, arbetsledning och fack värmde rejält. Efter att ha långpendlat på grund av kärlek sedan hösten 2000 håller jag nu på att slå ner mina bopålar i Ålem, tre och en halv mil norr om Kalmar. Samtidigt håller jag på att starta en ny verksamhet för att förhoppningsvis kunna dryga ut pensionen. Trä- och hantverkarsjälen som fått stryka på foten för postjobb för brödfödan och den filosofisk-teologiska sida som denna webbplats är ett uttryck för, har de senaste åren fått utrymme att börja blomma upp. Den professionella sidan har fått sitt första uttryck i firman Buggemåla Specialsågat som registrerades hösten 2006. Specialiteten är hängrännor och taknockar i trä som är sågade i ett stycke som stora hörnlister. Till det kommer parallell- eller kilsågade plank och brädor av varierande bredd (upp till 35 cm) till golv, ytterpanel och innertak till gamla hus. 

Carl Gustaf Olofsson
Bagarmossen - Stockholm och Buggemåla - Ålem
april 1998 - januari 2010.
Epost: stor2@existentiell-tro.net
Prolog till webbplatsen Språk, tro och religion.
Fem teser.

(27.8.1998. Smärre ändringar och ett par nya länkar.)
(25.10.1998. Korrigering av ett par uppgifter.)
(11.4.1999. Ny bakgrundsbild plus ett nytt stycke om mor.)
(3.7.1999. Smärre korrigeringar i texten)
(23.2.2000. Texten har uppdaterats. Bilden här  av författaren och webbredaktören har tillkommit)
(17.11.2001. Texten har uppdaterats.)
(2.9.2002. Texten har uppdaterats)
(20.3.2005. Ny layout, smärre korrigeringar i texten. Statistikuppgifterna i slutet har uppdaterats)
(21.3.2006. Statistikuppgifterna i slutet har uppdaterats. Ett par aktuella kompletteringar i texten.) 
(30.6.2007. Statistikuppgifterna i slutet har uppdaterats.) 
(24.11.2007 och september 2008. Sista stycke om avtalspension och ny verksamhet har tillkommit) 
(10.1.2010. Statistikuppgifterna har uppdaterats)
(1.3.2010. Texten har kollats igenom med tanke på tempus och tidsangivelser. Tiden står ju inte stilla.)  

"Fribaptistsamfundet grundades 1872 efter att predikanten Helge Åkesson uteslutits från Svenska Baptistsamfundet. Han predikde bl.a. den subjektiva försoningsläran (d.v.s. Jesus behövde inte offra sitt liv på korset för att människornas synder ska försonas, Han dog för att bevisa sin kärlek och så väcka kärlek bland människorna) och att de "eviga" straffen var tidsbundna."
Citerat från en presentation av de samfund som 1997 bildade Nybygget. Fribaptistsamfundet upphörde som eget samfund 1994 då det sammanslogs med Helgelseförbundet. 1997 bildade sedan Helgelseförbundet/Fribaptistsamfundet tillsammans med Örebromissionen Nybygget. Den 1 september 2002 bytte Nybygget namn till Evangeliska frikyrkan. Hur det har gått med fribaptisternas för svenska förhållanden särpräglade syn på försoningsläran och de eviga straffen i denna process vet jag inte. (tillbaka)

[bakgrundsbild]

[webbplatsens själ] [existentiell tro] [föredrag] [personalia] [prolog] [senaste nytt] [domännamn och ekonomi] [copyright]  [studiecirklar] [debatt och gensvar] 

Har kristen tro en framtid? - artikel i tidskriften Vår Lösen 1996, fortfarande fullt aktuell när det nu hunnit bli 2010.

Existentiell livssyn - kristen tro? - bok/titelsida
Budord för en modern tid - ett diskussionsmaterial
Artiklar/texter av Carl Gustaf Olofsson
Tema kristologi: Tron på den uppståndne Kristus
Artiklar, debatt och recensioner från dagspress och tidskrifter